Information och information om ämnet
Urininkontinens
Läs mer om urininkontinens och hur det behandlas.
Vad är urininkontinens?
Urininkontinens är ofrivilligt urinläckage som kan påverka sömn, dagliga aktiviteter, sociala kontakter och personligt välbefinnande. Genom att diskutera med en vårdgivare kan möjliga orsaker undersökas och behandlingsalternativ diskuteras.
Urininkontinens är inte en oundviklig följd av åldrande och du behöver inte vänta tills urinläckage blir vanligare för att söka hjälp.
Gå till avsnitt [Visa]
De vanligaste typerna av urininkontinens
- Ansträngningsinkontinens: Urin läcker ut när du hostar, nyser, skrattar eller gör andra aktiviteter som ökar trycket i bukhålan.
- Urgeinkontinens: Urininkontinens är förknippat med ett plötsligt, svårt behov av att kissa och kan vara relaterat till en överaktiv blåsa.
- Vad är överflödesinkontinens? Blåsan töms inte ordentligt och urin läcker ut. Bakgrunden kan vara en obstruktion av urinflödet eller otillräcklig sammandragning av blåsan, så en läkarundersökning är nödvändig.
- Vad är kombinerad inkontinens? Symptomen liknar dem som uppstår vid både ansträngnings- och trängningsinkontinens.
Frekvent urinering, behov av att kissa på natten och svårigheter med att tömma blåsan är användbar information i bedömningen, men bestämmer inte bara vilken typ av inkontinens. Baserat på bedömningen väljs behandlingen.
Orsaker och faktorer som kan påverka
Kontinensen beror på kontrollen över blåsan, sfinktern, bäckenbotten och nervsystemet. Graviditet och förlossning, bäckenoperationer, prolaps, ihållande hosta, förstoppning och viktförändringar kan alla spela en roll och ha olika effekter hos olika personer.
Neurologiska sjukdomar som stroke, multipel skleros eller Parkinsons sjukdom kan försämra kontrollen över blåstömningen och vissa mediciner kan också påverka: tala med din läkare utan att sluta ta dem själv.
Förekomsten av en riskfaktor betyder inte att det är den enda orsaken till förluster.
Utvärdering i olika livsstadier
Hos män kan en förstorad prostata hindra urinflödet, och prostatakirurgi kan också påverka kontinensen. Men inte all manlig förlust beror på prostatan.
Hos kvinnor kan graviditet, förlossning, klimakteriet och prolaps vara relevanta, men andra orsaker bör också beaktas. Genitala symtom på klimakteriet kan kräva särskild behandling: lokal hormonbehandling är inte ett universellt botemedel mot ansträngningsinkontinens.
Hur viktiga är förluster?
Utvärderingen tar hänsyn till frekvens, omfattning, situationer och effekter på verksamheten. En urinblåsedagbok och lämpliga frågeformulär hjälper till att beskriva problemet; det räcker inte att klassificera ett godtyckligt antal månatliga episoder som milda eller allvarliga.
Behandlingsalternativ
Vid ansträngningsinkontinens eller blandinkontinent är kontrollerad träning av bäckenbottenmusklerna vanligtvis en del av behandlingen, medan ett blåsträningsprogram som överenskommits med vårdpersonal kan vara till hjälp vid trängningsinkontinenti eller blandinkontinent.
Din läkare kan föreslå medicinering eller hänvisa dig till en specialist. Kirurgiska ingrepp och ingrepp har olika indikationer, fördelar och risker som måste utvärderas baserat på diagnosen och personliga preferenser.
Kompresser och andra hjälpmedel kan göra vardagen enklare. Katetern är reserverad för kliniska indikationer och kräver professionell vägledning och övervakning.
Sätt och gränser för manuell terapi
För lite vätska kan orsaka problem, medan för mycket vätska ökar urineringsfrekvensen. Behovet varierar beroende på person, klimat och kliniska tillstånd: den allmänna gränsen på en och en halv liter gäller inte för mat. Alla restriktioner som gäller andra sjukdomar måste följas.
Det kan vara till hjälp att utvärdera koffein, förstoppning och urineringsvanor. Blåsträning följer en individuell plan, inte en regel om att kissa var tredje timme eller alltid ”för säkerhets skull”.
Det finns inte tillräckligt med bevis för att hållnings- eller cirkulationsmanipulationer förbättrar inkontinens och de ersätter inte sådan utvärdering och rehabilitering.
När behövs akut hjälp?
Oförmåga att urinera, blod i urinen eller feber och smärta i sidan kräver snabb utvärdering. Ryggsmärta tillsammans med en ny känsla mellan benen eller nya problem med kontroll över blåsan eller tarmarna kan tyda på neurologisk kompression: kontakta akutmottagningen omedelbart eller ring 112.
Lär dig bäckenbottenövningar
Det första steget är att kontrollera vilka muskler som aktiveras och hur man slappnar av dem. I en bekväm position kan du lära dig att försiktigt stänga och lyfta bäckenområdet, medan du fortsätter att andas, och sedan släppa det helt.
Varaktighet, repetitioner och progression justeras baserat på bedömningen. Träna inte genom att stänga av flödet under urinering. Smärta, svårigheter med att slappna av musklerna eller tömma blåsan kräver uppmärksamhet innan förstärkning läggs till.
För mer information: NHS, inkontinensvård En NIDDK, bäckenbottenövningar, på engelska.